Chateau Giscours 1981/1996

I de sydligaste delarna av Medoc hittar vi kommunen med störst andel "1855-klassifierade" slott. En tredjedel av dessa kommer faktiskt från Margaux. Områdets viner kännetecknas av en lättare elegans och parfym samt att de ofta mognar, peakar och dör snabbare än i de nordligare Saint-Julien, Pauillac och St-Estephe. Giscours är en 3:e crus, som ligger i det lite mer "chateau-glesa" södra Margaux.
(Provningen gick mycket snabbt och bör tas med en nypa salt ;)


Chateau Giscours 1981:
Dekanteras inte då första smakprovet visar en svag, darrig, nästan döende frukt med tydligt oxidativa drag. Trolig peak vid milleniumskiftet. Här finns rökiga svamptoner med läder - en känsla av regnig höstdag, och tyvärr finns nästan ingen frukt kvar. Smaken är sammansatt, mogen och mjuk med lättare kropp och avtagande syra. Intensiteten är rätt härlig med intressant komplexitet av samma karakteristik som doften, men eftersmaken lämnar mig fortare än önskat. Fortfarande njutbart! 86p


Chateau Giscours 1996:
Luftas i två timmar och visar en mognande doft med svarta vinbär, härligt rostade cedertoner och mörk choklad. Den typiska Margauxparfymen kom inte häller fram i detta glaset, men med sin mognande frukt, integrerade fatkaraktär och mjuka krydda är vinet i avsevärt bättre skick än 1981:an. I munnen attackerar vinet med en tyngre kropp och mer extrakt. Tanninerna är inte helt avrundade än vilket bara är en fördel till det krispiga ankbröstet med terrin på gulbeta, ankleversmör och svampsaltade popcorn som serverades till. 1996 var en bra årgång (dock sämre än 1995) för den västra stranden men Giscours 96 blir nog inte mycket bättre av ytterligare källartid. 89p