Claretprovning med Andreas Larsson på morgonen (OBS. Inga stjälkiga, infekterade viner)

Jag vill idag börja med att tacka dessa fantastiska holländska ingenjörer som på 1700-talet skapade kanaler i den sumpmarken som idag kallas Medoc. Grabbar.. gud vet vad jag hade druckit om det inte var för er. Tack!

Första glaset visar en tight knuten arom men med underliggande stor koncentration. Noterar även att de örtiga franska faten ligger lite på frukten, i vilken den säkerligen kommer sjunka in i med åren . Djup cassisfrukt med stramhet och något russin i bakgrunden. Medelfyllig och intensiv munkänsla med en elegant lätthet och grusighet som leder mig mot Graves. Vansinnigt finpolerade tanniner flyter ihop med en krossad mörk chokladkaraktär. Längden är relativt kort, så vinet bör ligga några år dels för att bredda aromatiken men även för att smaken ska fylla ut slutet. För ofta förs energin från ”försmaken” till eftersmaken med åren.

92 Poäng.

Facit: Michel Rolland konsulterar på det uppenbart utmärkta Malartic Lagraviere 2007 från Pessac-Leognan. Skynda fynda för 329kr

Andra glaset visar ett något ljusare vin än Malartic Lagraviere , med en tydligt orange mogen rim.

Doften är kryddigare och mognare och ger en bra balans mellan mogna körsbär/cassis och läder/ceder, klassisk bordeaux som här kommer fram på ett närmast silkesmjukt och sensuellt vis.

Något fylligare än förra vinet med högintensiva mogna körsbär och plommon. Tanninerna är lika fina som i första vinet och här börjar även mognadstoner av rent läder utan stalliga associationer göra sig gällande. Sensuellt och silkesmjukt kan ju vara Margaux men jag är osäker. Medoc det är dock.

92 Poäng

Facit: Pavillion Rouge de Ch Margaux 1999

Tredje glaset bjuder en lika mörk färg som Pavillion Rouge men med mer mognad.

Doftens intensitet och komplexitet ger mig mer njutning är de föregående vinerna. Frukten rör sig mot katrinplommon och korinter, känns varm och är fortfarande i ett kraftfullare stadium än mognadstonerna. Vilka är vansinnigt ädla och rena, med de finaste lädertonerna jag kan minnas. Ett vin jag kan nöja sig med att dofta på, detta är premier crand cru nivå.

Sötmognare frukt med samma mjuka tanninstruktur, som möjligen är lite mer märkbar är i föregående viner. Intensiv smak med den lätthet som även har kännetäcktat de andra vinerna.

Mycket gott och med en rundare merlotaktig smak som bör vara relativt sent skördad. Eftersmaken är den längsta hittills och bjuder på lena sensationer av creme de cassis, klassisk cigarrbox och mogen aristokratisk bordeaux.

Detta är Medoc, troligen inte Margaux eller St Estephe. Latour?

94 Poäng

Facit:  En svagare årgång av Mouton Rothchild (1998) ligger på cirka 300 Euro i Europa. Årgången blandar 75% Cabernet med de andra druvorna. Alkoholhalten är bara 12,5%.

Sista vinet är lika djupt som förra vinet och ser ut som det mognaste i flighten.

Ännu mer intensiv än Mouton i doften med lite vansinnigt eggande apelsinskal i mognadstonen. Annars fina nästan påträngande katrinplommon och mogna svarta vinbär. Vinet ger det varmaste intrycket i flighten och en liten eldighet i mittpartiet, vilket tyder på en varm årgång. Tveklöst det intensivaste vinet i flighten som fullkomligen överröser mig med en integrerad och sammansatt smakbild av mogna körsbär, plommon, sötlaktits och elegant läder. Längsta eftersmaken i flighten tycks inte lämna mig på en minut. Definitionen av Grand Vin! Mouton är utklassat, vad är detta? Årgången kan vara 1990.  

96 Poäng

Facit: Flightens segrare kom inte helt oväntat från en stor årgång och i en stor flaska, perfekt för två personer! Leoville Poyfereé 1990 (Magnum). Arvid Nordkvist sålde dessa för cirka 1000kr för länge sen. Och Andreas Larsson anser att han själv är en idiot, som inte köpte fler flaskor. Idag är priset omkring 150 Euro för 75 cl. Som kuriosa kan nämnas att det var så sent som kring 1990 som man  i Bordeaux började att med ”Green Harvest” och ”Tirage”.