Savigny-les-Beaune 2006 (Catherine et Claude Maréchal)

Den biodynamiskt odlade vingården som druvorna plockas från är endast 1,7 hektar, stockarna planterades 1960 och totalt görs cirka 880 lådor vin per år.
Vinet är lagrat på ekfat ca 12-18 månader

Ljusröd, klar och transparent färg.
Doften är svår att förmedla helt rättvist med ord. Den är subtil och komplex på samma gång, första sniffen lämnar mig tämligen oberörd men det finns mer att finna för den som orkar söka. Jag känner det.
Personligen tycker jag att det är rätt kul att försöka lirka sig in i en Pinot Noirs subtila komplexiteter, och dela upp dess essens i styckade arombitar som ofta finns på andra håll i ens liv.
Jag kan dock förstå att vissa människor tycker att Pinot Noir är en lite dryg och otacksam filur. Dessa personer tycker ofta att om man betalar så mycket för ett vin så är det minsta man kan kräva att vinet säljer sig genom att agera aromslynigt, och slicka på ens doftcentra precis som en hemmahund när husse kommit från jobbet.
Därtill ska det finnas en kropp lika ”instant gratificating” som en Napa Cabernet.
Pinot Noir säljer sig oftast inte på det viset, men för den som är villig att gräva lite på ytan finns där belöning som i min mening saknar motstycke i vår druvflora.
Mitt glas har en sval fruktighet som doftar som en imaginativ arom av osockrad flytande bärkaramell gjord på finaste hallon och kallvuxna björnbär.
Denna underbara bas är mycket lätt fatkryddig och utan minsta lilla godis eller kolaton. Däremot finns en mineralrökig ganska subtil ton och triggande nyanser av japansk soya, tomatjuice och lite bitter salvia. Elegant och oskuldsfullt.
Ungdomligt fräsch smak i en mycket bärfokuserad stil, ganska lätt men stram och elegant kropp, lite som en supermodell på så vis. Men ändå med en smakrik intensitet på den hallon och körsbärstonade bärigheten.
Milda och mjuka tanniner med visst bett och höga fina syror i sammklang med lite rökiga blött steniga mineraler gör detta till en pava att minnas (ett tag). Kan bara vara Bourgogne!

90-91 (Dag 3 på flaskan var avsevärt bättre än nr 1, Lufta!)