tisdag 4 maj 2010

Artadi Viñas de Gain 2007

Artadi grundades i form av ett kooperativ i mitten av 80-talet. Vinmakaren Juan Carlos Lopes de la Calle hade bestämt sig för att bevisa den stora potential som han ansåg att Tempranillodruvan hade. Detta har han möjligen sedan dess bevisat genom sina Artadiviner som kommer från högt belägna mycket gamla vingårdar med ett mycket lågt skördeuttag i den kalkrika jorden i Rioja Alavesa. Idag äger Juan-Carlos tillsammans med sin vinmakarkollega Jean-Francoise 70 hektar med vingårdar runt staden Laguardia i Alavesa. Juan-Carlos är en perfektionist och experimenterar ständigt med olika kloner och rotstockar för Tempranillo. Han avskyr den porösa, amerikanska viteken och använder bara den mer kompakta franska eken. Vinerna som produceras är Viña El Pison, en vingård planterad 1947, Pagos Viejos från 75-åriga stockar och de främsta åren produceras även Artadis supercuvée som heter Grandes Añades från 70-100-åriga stockar. Det produceras även två olika Joven som heter Viñas de Gain samt bara Artadi. Artadi jäser på klassiskt Alavesavis, dvs. Med en variant av kolsyrejäsning. Samt en vit Rioja. Till de främsta cuvéerna används 100 % ny ek i allt från 18 till 32 månader men han sätter inte ut Reserva på etiketten och om han fick som han ville skulle det inte ens stå Rioja på etiketten utan endast Alavesa. Så unika anser han att dessa vingårdar är.

Artadi Viñas de Gain 2007 (nr 75091) 229kr
2007 har av Consejo Regulador bedömts till ”Muy Bien, Very Good” Dvs inte Excellent, men bättre än Good. Här väljer Juan-Carlos ut stockar som är äldre än 25 år och tanken är att göra ett vin med perfekt balans mellan röda bär, krydda och fatkaraktär. Detta är Artadis ”Entry level”, gjort på de yngsta stockarna. Artadi jobbar bara med Tempranillo till de röda vinerna.

I glaset skvalpar en modern uppenbarelse. Medelintensiv mörk plommonfärg med bred lilaröd bård. Doften är faktiskt omöjlig att härleda till Rioja. Näsan slås först av en saftig men fortfarande lite återhållen cocktail med plommon, björnbär och körsbär. En skvätt köttsaft, peppar från norra Rhone och Garrigue från södra resulterar i en rikligt fövirrande liten upplevelse. De franska ekfaten har i detta fallet inte avgett antydan till vanilin och är föredömligt integrerade och visst finns här en lite rökig jordighet, min doftkrok på Viñas de Gain -07. Jag har provat en hel del seriös Rioja på senaste tiden och är utan tvivel bortskämd med vielles vignes, stora årgångar, prestigeviner och liknande flytande dekadens men att Parker brukar langa 92, 93 och 94 till Viñas de Gain är märkligt. Kanske blir det leverans i munnen?
Paletten får en saftig och medelfyllig liten fruktkorg, med plommon, svarta vinbär och körsbär i toppen. Friska syror skvallrar om druvmaterial från Alavesa och intesiteten i frukten, ungdomligheten, de något stjälkiga tanninerna och kryddiga franska fat gör detta omöjligt att ta för en klassisk Rioja. Vinet är verkligen lyckat! Balans mellan komponenterna, typisitet och komplexiteter i form av en blommigt parfymerad eftersmak med lite rått kött, och syrahpeppar…
90P (Stoppar faktiskt gärna undan någna exemplar i 2-6 år)

Inga kommentarer: