Det är gott att låtsas vara Parker på bistro i Bordeaux (De Chantegrive 04)

Har just skickat iväg den första Bordeaux 07 beställningen till monopolet och inser att det lär dröja ett tag innan jag korkar upp första smakprovet. I jakt på lite abstinensstillande droppar hittar jag en halva Chantegrive, som i all hast får korken utsliten. De Chantegrive är en oklassificerad Graves från byn Podensac. Blå druvor är planterade på cirka 70 Ha och det är full balans på 50% vardera av Cabernet och Merlot i druvfloran. Det sägs att De Chantegrive ofta hamnar på bordet när Parker är på bisto i Bordeaux, om det är sant eller inte vet jag inte, men detta citatet är taget från Parkers bok - Bordeaux the comprehensive guide. ”While rarely profound, the red Chantegrive is soundly made and represents a good value because of its reasonable price” 130kr för en halva är faktiskt inte så mycket (Speciellt om man jämför med La mission 09 som kanske bara är fem gånger bättre men kostar nästan 50 gånger mer)

Riedels Cabernetkaraff kommer ut ur sin gömma och blir fylld tre timmar före servering.

Chateau de Chantegrive 2004 har en vackert klarröd färg med lite rostbrun mognad i rimmen. En något försiktig men ändå helt tydlig doft stiger från glaset. Körsbärslikör, lakrits och saftiga svarta vinbär har redan komplicerats med mognadstoner av fin cigarrök och Gravestypisk jordighet. Ett årgångstypisk Chantegrive med mer klassisk Bourdauxelegans än poänggirig extrovert frukt. 2004:orna är i regel lättare än både varma 03 och hypade 05.  I duellen frukt vs elegans vinner frukten de stora kritikernas hjärtan, och när Parker är riktigt euforisk kan man ofta läsa "very full-bodied" "powerfull like Port" "sweet" "low acid" och liknande assosiationer till en otypiskt varm årgång. Det är tur att jag ofta föredrar de mer normala åren, som mognar fortare och dessutom är betydligt billigare. Är det bara jag? Chantegrive 04 kombinerar den kryddiga aromatiken från Cabernet Sauvignon med mjuk merlotfrukt på ett mycket publikt och tilltalande vis. Kvalitetsmässigt är doften på nivå med en bra cru bourgeois från Medoc och har verkligen inga gröna toner i den friska doften - som borde tyda på att de skördade sin Cabernet relativt sent. År 2004 var inte milt mot de otåliga, som fick en omogen ton i vinet.
I munnen är vinet lätt till medelfylligt med finpolerade tanniner som troligen aldrig blev strama. Vilket passar den lättare frukten perfekt! Ung svartvinbärsfrukt med lite Toskanska körsbärsvibbar, en anstrykning av cigarrlåda och friska syror. Doften är definitivt sexigare än smaken som får nöja sig med betyget god och matvänlig. Jag kommer nu att säga emot mig själv, och tycka att det faktiskt fattas lite fruktintensitet och knytnäve! Men framförallt är det eftersmaken som bekymrar - något lingonbitter och ihålig, om jag ska vara petig. De 18 månaderna i 1/3 nya fat har dock efterlämnat en väl avvägd ekton. Faktiskt ett slott att hålla ögonen på...

88P
Drick nu-2013